PAAVO NURMIS OS-LOPP

Måndag 16.8, försöksheat 5000 m

Paavo Nurmi gör sitt första OS-framträdande. De fyra bästa går till final, så Nurmi tar tävlingen med ro. Han iakttar situationen, lyssnar på mellantiderna och gör sporadiska visiter i tätklungan. Med en lätt slutspurt är Nurmi den andra över mållinjen med tiden 15.33. Italienaren Carlo Speroni vinner loppet med tiden 15.27,6. Nurmis finska rekord från OS-uttagningarna i juli är 15.00,5.

Tisdag 17.8, final 5000 m: SILVER

Vid starten kl. 15.15 är det vindstilla och luften är tryckande, det kommer att åska. De alltför höga biljettpriserna har lämnat många platser tomma på Olympiastadions läktare. Nurmis taktik är att trötta ut de största motståndarna, svenskarna Eric Backman och Runar Falk, genom att hålla hög fart. Efter tredje varvet springer han förbi Speroni, går själv upp i täten och ökar farten. Endast den 20-åriga fransmannen Joseph Guillemot orkar hålla jämna steg. Mellantiden efter 3000 meter är två sekunder snabbare än Hannes Kolehmainens världsrekordlopp i OS i Stockholm 1912, men Guillemot hänger på honom och Nurmi börjar bli trött. I sista kurvan kommer fransmannen upp sida vid sida och seglar förbi. Ovan vid kamper på slutspurten tappar Nurmi tron och ger upp och joggar i mål på jämna 15 minuter, 4,4 sekunder efter vinnaren.

Torsdag 19.8, försöksheat 10 000 m

De fem bästa går till final och Nurmi försöker bli en av dem med minsta möjliga ansträngning. Han blir tvåa, 60 meter efter skotten James Wilson. Nurmis heat är det långsammaste av kvalen, segertiden är 33.40,2. Nurmis eget rekord är 32.56,0 och Jean Bouins gamla världsrekord från 1911 är 30.58,8.

Fredag 20.8, final 10 000 m: GULD

På den belgiske kungens begäran har loppet tidigarelagts med ett par timmar. Det är inte många i publiken. Förlusten mot Joseph Guillemot på 5000 meter har fått Nurmi att välja en mer försiktig taktik. Han springer i täten de första kilometrarna men lämnar sedan oroväckande mycket efter när han följer fel man, Heikki Liimatainen som var snabbast i försöksheaten, men som inte längre har några krafter i finalen. Tillsammans med italienaren Augusto Maccario försöker Nurmi täppa till avståndet till duon Wilson-Guillemot i täten före de sista kilometrarna. I början av sista varvet är bara Nurmi och Guillemot kvar i kampen om segern. Nurmi har lärt sig sin läxa efter 5000 metersloppet och släpper förbi Guillemot på bortre rakan, men sveper förbi igen i sista kurvan och vinner med sju, åtta meter. Segertiden är 31.45,8, så Nurmi förbättrar sitt personbästa med över en minut. Väl i mål kräks Guillemot, som ovetandes om att loppet tidigarelagts ätit en bastant måltid precis innan loppet, på Nurmis skor. Nurmi firar sin första OS-seger på samma sätt som alla de som komma skall: han går därifrån utan ett ord.

Måndag 23.8, Terränglöpning: Den individuella tävlingen: GULD – Lagtävlingen: GULD

Terränglöpningen är den sista grenen i friidrottstävlingarna i OS i Antwerpen. Dagen innan hade Hannes Kolehmainen tagit guld i maratonloppet och de flesta har redan packat sina väskor i det finländska OS-lägret. Finland kämpar dock fortfarande om andraplatsen i friidrottens poängstatistik med Sverige, och lagledningen understryker att terrängloppet är avgörande. Det är en molnig och gråkall dag och 51 män trängs vid startlinjen. Den åtta kilometer långa rutten slingrar sig längs stigar och över ängar i närheten av stadion och är ganska plan. Paavo Nurmi, Joseph Guillemot och Eric Backman springer i täten redan från början. Full av självförtroende lämnar Nurmi dem bakom sig en efter en. Tre kilometer före mållinjen hoppar Guillemot av efter att ha skadat sitt ben. När de anländer till stadion har Nurmi ett försprång på 50 meter till Backman, men svensken tar in försprånget och springer in på stadion före Nurmi. 200 meter före mål är det slut på leken och Nurmi drar förbi svensken med en lätt spurt. När Heikki Liimatainen sedan kammar hem bronset och Teudor Koskenniemi kommer sexa, vinner Finland också guld i lagtävlingen med sina 10 poäng, en klar ledning över Storbritannien (21 poäng) och Sverige (23).

Söndag 29.7, final 10 000 m: GULD

10 000 metersloppet äger rum samma dag som friidrottstävlingarna öppnas utan försöksheat. Amerikanaren Joie Ray är den förste farthållaren. Paavo Nurmi och Ville Ritola öppnar lugnt. Ritola tar ledingen efter 1500 meter tätt följd av Nurmi och Edvin Widen. Efter halva loppet ligger trion redan hundra meter före de andra. Efter 6500 tappar Wide och finländarna springer sista biten ensamma. Ritola leder hela tiden, men Nurmi ligger obesvärat tätt inpå. På målrakan kommer Nurmi upp jämsides med Ritola. Ritola försöker svara men Nurmi spurtar snabbare. Nurmi når mållinjen 2,5 meter före Ritola. Wide tar hem bronset 45 sekunder efter finländarna. Nurmis segertid 30.18,8 är 12 sekunder långsammare än hans världsrekord.

Tisdag 31.7, försöksheat 5000 m

De fyra bästa löparna går vidare till final, så Nurmi är inte intresserad av att vinna heatet. Redan efter 3000 meter lösgör sig tätklungan på fyra man från resten. Amerikanen Macauley Smith vinner heatet, Edvin Wide kommer tvåa och britten Herbert Johnston drar förbi Nurmi några meter före mållinjen. Bakom Nurmi satsar tysken Kohn allt på slutspurten och går i mål som femte man bara tre meter från en finalplats. Fjärdeplaceringen är Paavo Nurmis sämsta OS-resultat.

Onsdag 1.8, försöksheat 3000 m hinderlöpning

Nurmi har ingen framgång i de finska OS-uttagningarna för 1500 meter och terränglöpning har strukits från OS-programmet. Han bestämmer sig för att delta i hinderlöpningen som han har försökt sig på bara två gånger tidigare under sin karriär. Det första vattenhindret i försöksheatet håller på att bli ödesdigert. En av spikarna under Nurmis sko fastnar i hindret: Nurmi gör en kullerbytta, faller med ryggen före i den djupa änden av vattengraven och sträcker höften och foten. Fransmannen Lucien Duquesne stannar och hjälper Nurmi upp. Som tack drar Nurmi med honom förbi alla andra till täten och i mål. På målrakan erbjuder Nurmi Duquesne segern i försöksheatet, men artig som han är springer fransmannen inte förbi den store mästaren.

Fredag 3.8, final 5000 m: SILVER

Försöksheaten i hinderlöpning har gått hårt åt de finländska favoriterna. Paavo Nurmis höftskada har förvärrats så att hans vänstra ben är helt stelt. Ville Ritola har stukat vristen rätt illa. Efter två varv tar Nurmi täten tätt följd av Ritola som synbarligen har ont. Farten räcker dock inte till för att lösgöra sig från de övriga löparna och efter halva sträckan springer Ritola om Nurmi med en grimas av smärta. En kilometer före mål är Edvin Wide och amerikanen Leo Lermond fortfarande hack i häl på Ritola och Nurmi. När Ritola börjar spurta 600 meter före mål är det endast Nurmi som kan hålla jämna steg. På det sista varvet väntar publiken på en likandan sprint som i 10 000 metersloppet. I början av målrakan kommer Nurmi upp jämsides med Ritola, men Ritola överraskar med en väldig spurt medan Nurmis krafter är slut. Ännu de sista tio metrarna måste Nurmi kämpa för silvermedaljen, men han lyckas ta sig i mål en meter före Wide som ger allt i en sista spurt. Efter tävlingen sitter Nurmi en lång stund i gräset för att vila sitt sjuka ben; aldrig förr har han sett så trött ut.

Lördag 4.8, final 3000 m hinderlöpning: SILVER

Paavo Nurmi och Ville Ritola startar utan större förhoppningar om att vinna: skadorna och gårdagens lopp har satt sina spår. Nurmi har fortfarande ont i höften som sinkar honom vid varje hinder, men Nurmi täpper alltid igen luckan mellan hindren. Efter 2000 meter rusar Toivo Loukola upp i täten och skapar ett 30 meters försprång under varvet. Fransmännen och amerikanarna håller fortfarande ögonen på Nurmi. Nurmi försöker dock inte täppa till luckan, utan saktar in och avvärjer de utländska hoten för att säkerställa ett tryggt försprång för Loukola. På det sista varvet lämnar Nurmi äntligen de andra bakom sig och när Ove Andersen springer in som trea kammar Finland hem samtliga medaljer. Luokolas segertid är ett nytt inofficiellt världsrekord. Nurmi förlorar med nio sekunder, men också hans tid 9.30,8 är snabbare än det tidigare världsrekordet.