BIOGRAFI

Paavo Nurmi föddes i Åbo den 13 juni 1897 på Bromsaregatan 4. Under OS i Stockholm 1912 vann Hannes Kolehmainen tre guldmedaljer och “sprang in Finland på världskartan”. Kolehmainen hade en stor inverkan på 15-åriga Paavo som beslöt sig för att ge sig in på samma bana. Han började träna alltmer och köpte sina första löpskor.

Genom sina prestationer i OS i Antwerpen blev Paavo Nurmi en stjärna i Finland och Hannes Kolehmainens efterträdare. I det första loppet på 5000 meter led Nurmi ett svidande nederlag mot franska Joseph Guillemot. Det var dock den enda gången som Nurmi förlorade i en OS-final mot en utländsk löpare. Utöver silvermedaljen på 5000 metet vann Nurmi guld både på 10 000 meter, i terränglöpningen och i lagterränglöpningen.

OS i Paris 1924 var en glansperiod för finländsk idrott och Paavo Nurmi. Under sex dagar sprang Nurmi ihop fem guld varav tre i individuella grenar och två i laggrenar. Sina mest legendariska guldmedaljer vann Nurmi på 1500 meter och 5000 meter där finalerna hölls med knappa två timmars mellanrum. Dessutom tog han guld i terränglöpning, lagterränglöpning och 3000 meter laglöpning. Den franska tidningen Le miroir des sports skrev: “Paavo Nurmi överskrider mänsklighetens gränser.”

Den tuffa Amerikaturnén satte sina spår hos den store löparen. Under 1925 tävlade Nurmi bara ett fåtal gånger i Finland och satte inga nya rekord. Paavo blev inte bättre än sina tre världsrekord på distanserna 1500–10 000 i OS 1924 (1500 m på 3.52,6, 5000 m på 14.28,2 och 10 000 m på 30.06,2). År 1926 var en vändpunkt i Nurmis karriär. Nu började en sakta nedgång från toppen och loppen blev allt jämnare.

I en intervju med en svensk tidning hösten 1928 sa Nurmi: “Detta är min absolut sista säsong som löpare. Jag börjar bli gammal. Jag har tävlat i 15 år och har redan fått nog.” Nurmi fortsatte i alla fall sin löparkarriär, men nu mer och mer på utländska banor. År 1929 inledde Paavo Nurmi sin andra Amerikaturné. Sommaren 1930 sågs än en gång den segerrika Nurmi på banan. I London i juni satte han nytt världsrekord på 6 engelska mil och i september i Stockholm nytt världsrekord på 20 kilometer.

Efter att ha blivit stämplad som professionell fick Paavo Nurmi inte längre tävla utomlands. Finlands idrottsförbund erkände dock aldrig Nurmis dom och Nurmi fortsatte sin löparkarriär i hemlandet fram till 1934 som en “nationell amatör”. Paavo Nurmi sprang sitt sista lopp i Viborg den 16 september 1934. Han vann 10 000 metersloppet med tiden 31.39,2.

Även om Paavo Nurmi höll sig borta från offentligheten både i sitt jobb och i sitt privatliv var han ändå redo att ställa sig till den finländska idrottens och samhällets förfogande när det behövdes. Under de svåra krigsåren var Finland i stort behov av Paavo Nurmis legendariska namn som vägde tungt utomlands, i synnerhet i Amerika.

Under vinterkriget vårvintern 1940 åkte Nurmi tillsammans med Taisto Mäki till Amerika för att samla in pengar till Finland. År 1939 hade Taisto Mäki som första man sprungit 10 000 meter på under en halvtimme. I Amerika deltog Mäki i uppvisningslopp och de pengar som samlades in skänktes till Finlandshjälpen

Intelligens, introversion och målmedvetenhet var Paavo Nurmis centrala karaktärsdrag. I sina nedstämda stunder – i synnerhet när han blev äldre – kunde han frånkänna hela sin enastående idrottskarriär dess värde: “Endast verkligt arbete, vetenskap och konst har ett sant värde.” Paavo Nurmi fick inga sötebrödsdagar efter sin pension. Efter att ha återhämtat sig från en hjärtinfarkt i slutet av 1950-talet var han frisk i några år och arbetade flitigt ända till 1967 då han insjuknade igen. År 1968 grundade Paavo Nurmi en stiftelse för forskning om hjärt- och kärlsjukdomar samt folksjukdomar och donerade två höghus och drygt en miljon mark.

Paavo Nurmi har fått flera hedersbetygelser. Tusentals artiklar och flera böcker har skrivits om honom under årens lopp. Efter OS i Paris 1924 beställde regeringen en löparstaty föreställande Paavo Nurmi av skulptören Wäinö Aaltonen. Två exemplar till av löparstatyn gjöts 1952 från ursprungsformen; den ena placerades framför Olympiastadion i Helsingfors och den andra i Åbo. Den ursprungliga statyn som hör till Ateneums samlingar placerades utanför gymnastik- och idrottsvetenskapliga fakulteten vid Jyväskylä universitet 1983. År 1994 gjöts ännu en staty som sändes till parken kring Internationella olympiska kommitténs museum i Lausanne i Schweiz.

Medaljer och frimärken har getts ut, vägar och till och med en planet har namngetts till minne av den stora olympiska hjälten. Paavo Nurmi torde också vara den enda OS-idrottaren i världen som fått äran att pryda en sedel. På den tiomarksedel som användes mellan 1987 och 1993 fanns Paavo Nurmi på ena sidan och Olympiastadion i Helsingfors på den andra.